Alger ökar i popularitet och lyfts fram som framtidens mat som är både klimatsmart och dessutom näringstät. Alger är rika på den essentiella fettsyran omega-3. Dessutom, något som sällan nämns, är att alger faktiskt är bland det fiberrikaste vi kan äta. Två starka näringspoäng till alger alltså!
Vad används alger till?
Kanske känns alger här i Sverige mest igen från sushirestaurangen eller i trendiga gröna pulver som chlorella och spirulina. Alger används också till en rad andra produkter som till exempel kosmetika, biobränsle och förpackningsmaterial. Det färre kanske känner till är att alger även används i livsmedelstillsatser. Förtjockningsmedlen agar och det omstridda karragenan (bland annat vanlig i 36%-ig vispgrädde) är exempel på tillsatser gjorda av alger.
Skillnad på alger och tång
Alger är ett samlingsnamn för en stor grupp organismer som inkluderar både mikroalger (som ovannämnda chlorella och spirulina) och makroalger. Makroalger är de alger vi kan se med blotta ögat och kallas också för tång. Makroalgerna brukar delas in efter färg - rödalg, grönalg och brunalg.
Alger och livsmedelssäkerhet
Alger är den största produkten inom vattenbruket men det har traditionellt sett inte konsumerats som föda i Europa. Liksom för alla livsmedel kan det finnas risker med att äta alger. Idag finns ingen internationell standard för livsmedelssäkerhet för konsumtion av alger och EU saknar lagstiftning som specifikt reglerar det. I takt med att konsumtionen och intresset för att äta alger ökar så finns det därför ett behov av att ta fram sådana riktlinjer. Som ett första steg har de nordiska livsmedelsverken nu släppt en rapport om just detta - tungmetaller och jod i alger.
Vad är riskerna med alger?
Baserat på nuvarande kunskap om alger är det kadmium, arsenik och allt för stor mängd av näringsämnet jod som är de största riskerna, även för alger som skördats i Norden. De nordiska alger som testats visar på stor variation både inom och mellan arter. Algernas stora kontaktyta mot vattnet genom sina blad möjliggör upptag av både näringsämnen och föroreningar. Alger innehåller också polysackarider som är särskilt duktiga på att binda till sig metaller, vilka därför kan ackumuleras över tid. Algernas ålder verkar därför påverka innehållet av tungmetaller liksom vilken del av plantan som skördas. Även vattenkvalitet och temperatur är faktorer som påverkar innehållet.
Optimisten säger: Alger är växtbaserade näringsbomber som kan användas till nästan allt. Vad bra att de börjat titta även på detta perspektiv så att det också blir tryggt att äta! Pessimisten säger: Tungmetaller är redan svåra att undvika och alger är extra bra på binda till dem. Vi behöver kontrollera de här riskerna noggrant om det ska bli vår framtidsmat.
Vad säger du?