Det finns fler mikroorganismer i din kropp än mänskliga celler. De senaste 12 åren har forskningen kring vår tarmflora, som inom vetenskapen benämns mikrobiota eller mikrobiom, blivit högaktuellt. Mikrobiomet skyddar oss från patogener, stärker tarmbarriären och påverkar vårt nervsystem (och vår hjärna!). Bakterierna producerar också molekyler, till exempel kortkedjiga fettsyror, som vår kropp har nytta av.
Vad är epigenetik?
Människans genuppsättning, vårt så kallade genom, består av ungefär 20.000 gener. Generna finns i vår arvsmassa, vårt DNA, och utgör ritningen för den mänskliga kroppens uppbyggnad och funktion. Generna i en cell kan vara både på och av. Vi skulle kunna säga att vårt genom är som en dator och vilka gener som slås på beror på vilka tangenter som är nedtryckta på tangentbordet. Om de är på eller av får konsekvenser för vad av det som finns på ritningen som faktiskt blir byggt.
Detta kallas för epigenetik. Det finns olika epigenetiska mekanismer som styr om en gen är aktiv eller inaktiv - de vanligaste är så kallad DNA-metylering och histonmodifiering. Det är förändringar av strukturen hos molekylerna i arvsmassan som helt enkelt gör att genern blir mer eller mindre tillgängliga för att aktiveras. På det här viset kan kroppen utifrån en och samma ritning bygga vitt skilda saker som hud, muskler eller ögon. Vem är det då som bestämmer om genen är på eller av?
Hur påverkar mikrobiomet vår epigenetik?
Vår livsstil, vår miljö och vårt åldrande är några av de yttre faktorer som påverkar våra gener. Det som också verkar ha inflytande på epigenetiken är vårt så kallade andra genom, det vill säga de samlade generna hos invånarna i vårt mikrobiom. Mikrobiomets genom är ungefär 100 gånger större än vårt eget mänskliga genom.
Mikrobiomet är en potentiell faktor som styr vilka tangenter på tangentbordet som trycks ner. Studier har visat att mikrobiomet interagerar med det mänskliga genomet, vilket kan bero på både den direkta kontakten och genom de metaboliter som mikrobiotan producerar. En sådan metabolit är butyrat (smörsyra) som till exempel kan påverka genuttryck kopplat till energimetabolism och att stärka tarmbarriären.
I många fall är det svårt att kartlägga vad som orsakar vad i sambanden mellan mikrobiomet och det mänskliga genomet. Ändrar mikrobiomet genuttrycket eller är det genuttrycket som ändrar mikrobiomet? Sambanden är i alla fall intressanta och det visar på hur komplext samspelet är mellan oss och vår tarmflora - framtiden får berätta mer om hur samspelet fungerar!
Optimisten säger: Om jag matar min tarmflora med bra grejer kommer jag kanske också påverka min egen genetik! Pessimisten säger: Kanske, men vi vet lite om orsakssambanden än! Bäst att sitta lugnt i båten.
Vad säger du?