I princip alla proteiner (och i vissa fall även kolhydrater) kan vara allergena. Den vanligaste formen av allergireaktion är när kroppens immunförsvar uppfattar en del av ett protein som potentiellt farligt för kroppen och därför skapar antikroppar mot det. Proteiner finns överallt i vår miljö och i det vi äter och därför finns många potentiella allergener.
På olika platser i världen har vi av tradition olika kosthållning och olika underlag för hur allergena risker i maten bedöms. Därför kan lagstiftningen om vilka allergener som har särskilda informationskrav variera beroende på vilket land du befinner dig i. Här har vi gjort en spaning ut i världen för att se vilka skillnader som finns!
Allergener i olika delar av världen
Vi har tittat på databasen hos Food Allergy Research and Resource Program (FARRP) och sammanställt några observationer. För den riktigt nördiga kan vi tipsa om deras fiffiga världskarta som visualiserar datan kategoriserat per allergen. Observera att alla delar av världen inte finns med.
EU:s 14 allergener
Spannmål som innehåller gluten, kräftdjur och blötdjur, ägg, fisk, jordnötter, lupin, soja, mjölk, nötter, selleri, senap, sesam, svaveldioxid och sulfit.
Många av de europeiska länderna utanför EU, som till exempel Norge, Island och Storbritannien, följer EU:s lagstiftning.
USA har färre allergener
Listan i USA är kortare än i Europa och innehöll fram tills nyligen bara åtta allergener: Mjölk, ägg, fisk, kräftdjur, nötter, jordnötter, vete och soja.
Sedan 1 januari 2023 har också sesamfrö lagts till i listan som den nionde allergenen. Säkert en lättnad för alla sesamallergiker i detta hamburgarens förlovade land.
Minst allergener i Japan
Den kortaste listan hittar vi i Japan som till skillnad från EU inte inkluderar till exempel fisk, soja och spannmål. Däremot är bovete en allergen här, liksom i Sydkorea. Det kanske inte är helt otippat givet de populära sobanudlarna i det japanska köket som är gjorda på bovete.
Japan har faktiskt i tillägg till sin korta lista en längre lista för potentiellt allergena ingredienser där det rekommenderas att ändå informera. Listan inkluderar till exempel frukter som banan, äpple och apelsin.
Flest allergener i Sydkorea
Flest allergener finns i Sydkoreas lagstiftning, som är det enda land som inkluderat informationskrav på kött (nöt, kyckling och fläsk). Köttallergi är en allergi mot kolhydraten alfa-gal som finns hos alla däggdjur och uppkomsten kopplas till fästingbett. Allergin är relativt nyligen uppmärksammad i vetenskapen vilket säkert är anledning till att den inte är vida utbredd i livsmedelslagstiftning.
Vilka likheter och skillnader finns?
Några allergener verkar det råda enighet kring globalt och återfinns hos alla i listan: Skaldjur, jordnöt, nötter (i någon form), ägg & mjölk (med varierande definition).
Ovanligast i listan är tomat och persika som endast finns i Sydkoreas lagstiftning och Australiens och Nya Zeelands bipollen och bidrottninggelé.
Konsumentperspektiv
Vi tycker att den här överblicken är intressant kuriosa både från producent- och konsumentperspektiv. Det belyser det faktum att vad som kan vara en allergen och vad som behöver märkas som en allergen är två olika saker. Många av de proteiner vi äter kan få våra immunförsvar att reagera och informationskravet är ett verktyg som är tänkt att vägleda konsumenter till säkra matval. Syftet med lagstiftningen är att hjälpa så många som möjligt i befolkningen. Det betyder inte att den täcker in allas behov eller att den inte kommer att förändras över tid. När samhället förändras kommer också kraven och behoven förändras. Förhoppningsvis hänger också forskningen med.
Optimisten säger: Vad bra att särskilda informationskrav finns för vanliga allergener - på så många ställen i världen. Tänk vad svårt det skulle vara om de inte fanns alls! Pessimisten säger: Lagstiftningen behöver hänga med snabbare för att skydda konsumenter med allergi eller överkänslighet. Se bara på ärtor som orsakat allvarliga reaktioner men inte är med på EU:s lista.
Vad tycker du som konsument om kraven som ställs på företagen? Finns det något som behöver förändras? Finns det någon allergen du saknar på EU:s lista?
Källa: Food Allergens - International Regulatory Chart. Food Allergy Research and Resource Program (FARRP). Uppdaterad 4/1 2023.