Tarmbarriären och allergier

Vad är tarmbarriären?

Tarmepitelet utgör en av kroppens mest centrala skyddsmekanismer mot den yttre världen, trots att det är beläget inuti kroppen. Detta tunna lager av celler täcker insidan av mag-tarmkanalen och fungerar som en skyddande mur mot potentiellt skadliga ämnen som mikrober, toxiner och allergener. Tarmepitelet är inte enbart en passiv försvarslinje; det spelar faktiskt en aktiv roll i att reglera vilka ämnen som kan passera in i kroppen och hur vårt immunsystem reagerar på dessa.

Hur fungerar tarmbarriären?

Tarmbarriären består av ett lager av tätt packade epitelceller, sammanbundna av så kallade "tight junctions", vilket förhindrar oönskade ämnen från att tränga igenom. Epitelcellerna producerar dessutom slem och antimikrobiella peptider, som bidrar till att hålla skadliga mikroorganismer på avstånd. Under normala förhållanden fungerar tarmepitelet effektivt som en barriär, men vid skador eller inflammation kan dess genomsläpplighet öka. Detta fenomen, ofta kallat "läckande tarm", har kopplats till flera hälsoproblem, inklusive allergier.

Kopplingen mellan tarmbarriären och allergier

Tarmbarriären är mer än bara en passiv barriär; den är en aktiv och central del av vårt immunsystem. Forskning har visat att en dysfunktionell tarmbarriär kan bidra till utvecklingen av allergier. När tarmepitelets barriärfunktion försämras kan allergener och mikrobiella molekyler lättare tränga igenom och aktivera immunsystemet, vilket kan leda till en överdriven immunrespons och utvecklingen av astma, eksem och födoämnesallergier.

Mikrobiomet: Vår inre flora

Mikrobiomet, den komplexa floran av mikroorganismer som lever i vår tarm, interagerar också med tarmbarriären. Det spelar en avgörande roll för att upprätthålla tarmbarriärens integritet. Ett balanserat och mångsidigt mikrobiom stärker tarmepitelet och förhindrar inflammation, medan ett obalanserat mikrobiom kan leda till dysfunktion och inflammation.

Exponering av yttre faktorer

Den samlade exponeringen av yttre faktorer, även kallad exposomet, såsom kost och miljöföroreningar, kan påverka både tarmbarriären och mikrobiomet. En västerländsk kost, rik på processade livsmedel och fattig på fiber, har visat sig ha negativa effekter på tarmhälsan. Dessutom kan exponering för föroreningar och kemikalier störa mikrobiomet och skada tarmbarriären, vilket ökar risken för allergiska reaktioner.

Epitelbarriärhypotesen

Under de senaste decennierna har över 200 000 nya kemikalier introducerats i vardagen. Faktorer som klimatförändringar, luftföroreningar, mikroplaster, tobaksrök och förändrade kostvanor påverkar vår hälsa. Många av dessa faktorer kan skada epitelbarriärer, som de i tarmen och på slemhinnor, vilket har kopplats till den ökande förekomsten av allergiska och inflammatoriska sjukdomar, såsom atopisk dermatit, födoämnesallergier och astma. Den så kallade epitelbarriärhypotesen förklarar varför allergiska och autoimmuna sjukdomar ökar.

Vad betyder detta?

Att förstå tarmbarriärens roll i allergier är avgörande, eftersom vi potentiellt kan förebygga eller minska risken för allergier genom att skydda och stärka tarmbarriären. Detta kan innefatta kostförändringar, användning av pro- och prebiotika samt minskad exponering för skadliga kemikalier och föroreningar.

Källa:

Epithelial barrier hypothesis: Effect of the external exposomeon the microbiome and epithelial barriers in allergic disease (2022), https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1111/all.15240