Kosten är den viktigaste faktorn som påverkar vårt mikrobiom eftersom det är vi som genom våra kostval matar tarmbakterierna. Beroende på vad vi äter kommer vi mata vissa bakterier och låta andra svälta och i ett längre perspektiv så påverkar det hur tarmflorans population ser ut. Det i sin tur påverkar vilken mängd och vilka proportioner av så kallade kortkedjiga fettsyror som produceras i tarmen. De kortkedjiga fettsyrorna har visat sig ha en positiv påverkan på, inte bara tarmen, utan vävnader och organ i olika delar av kroppen.
Från fibrer till kortkedjiga fettsyror
Fiber kallas den grupp kolhydrater som vi människor inte kan bryta ner själva för att utvinna energi. Människokroppens egna enzymer kan bara bryta ner vissa kolhydrater, t ex stärkelse. Men växterna som vi äter består av en mängd olika kolhydratkedjor. Dessa går genom magen oförändrade ner till tjocktarmen som är hem till vår tarmflora. Här blir de onedbrytbara kolhydraterna till en buffé för bakterierna som har andra enzymer än oss och därför kan bryta ner fibrerna. Slutprodukten av bakteriernas nedbrytning är bland annat så kallade kortkedjiga fettsyror (short-chain fatty acids). Dessa utgörs till största del av fettsyrorna butyrat, propionat och acetat.
Vad är butyrat?
Butyrat (smörsyra) är den huvudsakliga energikällan för cellerna i tjocktarmsväggen. Faktiskt förser de kortkedjiga fettsyrorna oss med cirka 10% av vårt dagliga kaloribehov. Butyrat påverkar också tarmbarriärens permeabilitet genom att öka slemhinnans tjocklek.
Hur påverkar kortkedjiga fettsyror kroppen?
Äter vi mycket fibrer kommer vi gynna arter i vår tarmflora som kan producera kortkedjiga fettsyror och vi kommer därmed ha en större tillgänglighet av dem. De kortkedjiga fettsyror som inte används direkt som energikälla av tarmcellerna transporteras ut i blodet och vidare i kroppen, där de kan påverka vår hälsa och motståndskraft mot sjukdomar.
Kortkedjiga fettsyror och hjärnan
Det finns ett allt större intresse för mikrobiomets roll i den så kallade gut-brain axis som kopplar samman tarmen med hjärnan och det centrala nervsystemet. Kortkedjiga fettsyrorna kan korsa blod-hjärnbarriären och påverka hjärnan, till exempel genom att påverka neuronernas och synapsernas tillväxt och differentiering och den inflammatoriska responsen hos hjärnans gliaceller.
Optimisten säger: Aha, jag äter fibrer så att mer kortkedjiga fettsyror produceras i tarmen och det är bra för min hälsa. Det verkar ju busenkelt! Pessimisten säger: För en frisk tarmflora är det en sak, men hur påverkas den som redan har en obalanserad tarmflora (dysbios)? Då blir det tyvärr lite mer komplicerat.
Vad säger du?